Nygammalt om Nya Karolinska...

Svenska Dagbladet biter sig förtjänstfullt fast vid sin genomlysning av Nya Karolinska Solna och OPS-avtalet (NKS-avtal kan bli dyrt för skattebetalarna ; Här är SvD:s avslöjanden om Nya Karolinska ; Regeringen försökte stoppa NKS-affären).

Sannolikt kommer vi framöver få se en politiskt tillsatt extern granskning/utvärdering, men också en omförhandling av OPS-avtalet. Det gläder mig i så fall, både som landstingspolitiker och skattebetalare.
Det gläder mig också att blicka tillbaka och se att jag skrev ganska initierat om detta redan när första spadtaget togs den 3 september 2010. Nedanstående inlägg publicerades på debatt-sajten Newsmill som inte finns längre.

2010-09-03

"Nya Karolinska – Hållbar vård i Stockholm?

Idag fredag den 3 september tas det första officiella spadtaget i byggandet av Nya Karolinska Solna (NKS) , dvs den nya, moderna sjukhusbyggnad i Stockholm som är tänkt att stå färdig 2015. Det är högtidligt och glädjande, men samtidigt finns både frågetecken och orosmoln.

Nedan reflekterar jag kring några viktiga aspekter såsom (i) själva upphandlingen samt sekretessbeläggningen av densamma, (ii) finansieringsformen Offentlig-Privat Samverkan (OPS), och (iii) den funktion som NKS är tänkt att fylla, med avseende på antal vårdplatser men även rörande medicinsk forskning och utbildning ur ett regionalt helhetsperspektiv.

Trots hård debatt i våras där olika belopp bollades fram och tillbaka så torde det idag stå klart att, enligt kalkylen, så ska själva bygget av NKS kosta knappt 15 miljarder kronor. Utöver detta så ska projektbolaget ansvara för tekniska förvaltnings- och servicetjänster under hela avtalets löptid som är minst 30 år, dvs fram till år 2040 eller senare. Det kostar naturligtvis också en hel del!

När det gäller själva upphandlingen av en så stor affär så är det naturligtvis djupt olyckligt att endast ett (1!) anbud inkom och att landstinget nöjde sig med detta. Med tanke på de enorma belopp det handlar om, totalt minst 50 miljarder kronor, så kommer det alltid kvarstå frågetecken kring huruvida upphandlingen skulle ha gjorts om eller ej. Det enda anbudet kom från ett konsortium bestående av det svenska byggföretaget Skanska och den brittiska OPS-specialisten Innisfree.

En ur medborgarperspektiv särskilt viktig del i NKS-affären som jag konkret engagerat mig i under våren och sommaren är den omfattande sekretessen som präglat ärendet. Efter ursprungligt initiativ av landstingsrådet Stig Nyman (KD), ordförande i FoUU-utskottet, så belades stora delar av upphandlingen med sekretess. Undertecknad, som efter överklagande har getts möjlighet att granska handlingarna närmare, anser att denna sekretess varit både alltför omfattande och godtycklig. Grundläggande för politiker måste vara att på ett ansvarsfullt sätt respektera den svenska offentlighetsprincipen som ju syftar till att myndighetsutövning och användande av skattemedel ska vara så transparent som möjligt för medborgarna.

Undertecknad har alltså under sommaren överklagat NKS-sekretessen hos Kammarrätten. Som ett resultat av detta har jag fått ut NKS-handlingar, nu senast helt utan sekretess! Detta slopande av sekretessen har dock skett i omgångar och det avslöjande som sparades till allra sist var uppgiften att projektbolagets nominella avkastningskrav är 13,85%. Det som landstingets borgerliga majoritet har sett som allra viktigast att hemlighålla i NKS-upphandlingen var alltså vilken (minimi-)vinst projektbolaget kommer göra. Ett märkligt ställningstagande i mina ögon, att ta större hänsyn till kommersiella intressen än till medborgarnas insyn och inflytande. Dessutom är det känt att OPS-affärer ofta renderar projektbolaget slutliga vinster på flera hundra procent av investerat kapital.

En annan del i NKS-affären, som jag personligen tycker har belysts alltför lite, rör just själva OPS-principen (på engelska Public Private Partnership, PPP, eller Private Finance Initiative, PFI). Detta är en tämligen ny företeelse i vårt land. Däremot förekommer den sedan många år i framförallt Storbritannien och mycken erfarenhet kan hämtas därifrån; De senaste åren så har en livlig debatt förts om OPS, bl a i det brittiska parlamentet. Visst finns framgångar men också varnande exempel där det kostat betydligt mer än det smakat för upphandlande kommun eller landsting. Det är med viss förvåning jag konstaterar att ingen svensk journalist tycks ha grävt lite djupare i OPS-modellen för att ställa fördelar mot risker, i detta fallet för Stockholms befolkning och skattebetalare. Skanskas partner i NKS-affären är företaget Innisfree, ett bolag som enligt uppgift har brutit OPS-avtal vid åtminstone ett tillfälle tidigare. Då tvingades samhället träda in och rädda projektet till stora kostnader. Det antyder att det är svårt, eller rent av omöjligt, för ett landsting att helt köpa sig fri från risk, oavsett hur mycket som satsas.

Frågan är ur ett demokrati- och skattebetalarperspektiv om OPS verkligen är en så fördelaktig upphandlings- och driftform som hävdas av vissa. Det torde ju stå ganska klart att den risk man betalar många miljarder för att undslippa, den finns förmodligen ändå kvar eftersom mycket kan hända under ett så långsträckt avtal som sträcker sig 30-45 år framåt i tiden. Som nämns ovan så har det alltså hänt att OPS-bolag har brutit denna typ av avtal vilket då innebär att samhället – och skattebetalarna – får bära all risk och ta hand om eländet, kanske med utdragna rättsprocesser som följd. För att minimera sin egen risk så är det vanligt att projektbolaget etablerar en så kallad Special Purpose Vehicle (SPV) som syftar till att skydda moderbolaget vid eventuella tvister.

Det kanske ändå är fördelaktigt att landstinget själv står för bygg- och driftkostnad från start till slut? Det ger ju lägre kostnader totalt liksom en ökad trygghet långsiktigt. Dessutom synliggör det ”i realtid” landstingets investering på ett mer rättvisande sätt. Därutöver bidrar det också till en betydligt större insyn för medborgarna i en affär av denna dignitet. Allt detta ligger i linje med hur en sann demokrati bör förvalta medborgarnas skattemedel liksom förtroende på bästa sätt. Följaktligen är kanske OPS en upphandlingsform som inte hör riktigt hemma i välfärds-Sverige?

Enligt den ursprungliga anbudsförfrågan så ska NKS ha minst 700 vårdplatser. I tjänsteutlåtandet står ”… Samtidigt får NKS färre vanliga vårdplatser än dagens Karolinska i Solna. Detta kommer att ställa större krav på eftervårdsplatser och rehabiliteringskapacitet inom andra delar av landstinget och inom länets kommuner”…”Fokus kommer att ligga på högspecialiserad och avancerad specialistvård.”

Frågan är om övriga sjukhus och vårdenheter (inklusive kommunerna) i Stockholms län är beredda att täcka upp för denna ökade brist på vårdplatser? Utöver den frågan så ser jag, i min egenskap av utbildare, med oro på det faktum att NKS ska fokusera på en så avancerad vård med få platser att det kan bli svårt att utnyttja sjukhuset för klinisk grundutbildning av blivande sjuksköterskor, läkare, biomedicinska analytiker m fl. Det är ingen bra utveckling med en polarisering av ”flashig” forskning och högspecialiserad sjukvård i Solna och huvudsakligen utbildning i Huddinge.

Avslutningsvis vill jag understryka att jag utan tvekan ser NKS som en nyckel till en framtida hållbar sjukvård i Stockholms län. Just av den anledningen är det oerhört viktigt att NKS planeras och etableras på ett långsiktigt hållbart sätt, som en av många pusselbitar i det som ska säkra stockholmarnas hälso- och sjukvård under många decennier framöver. Därför är det nödvändigt att NKS debatteras och genomlyses – utan överdrivet hemlighetsmakeri – så att dess utformning och verksamhet optimeras ur ett regionalt helhetsperspektiv.

Michel Silvestri, universitetslektor, Karolinska Institutet
Kandidat till landstingsfullmäktige i Stockholm (MP)"

Denna artikel publicerades 2010-09-03 på dåvarande debatt-sajten Newsmill.

Om Barnmorskeuppror och förlösande investeringsbeslut?

Minns du Barnmorskeupproret? Det pågår fortfarande, dock i lite mediaskugga för närvarande kan tyckas. Om jag uppfattat rätt så är en dokumentärfilm på gång, tänkt att visa barnmorskornas vardag, med tuffa arbetspass och bristfällig arbetsmiljö.

Anledningen att jag nämner detta är att jag fått kallelse till ett extrainsatt möte med landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd. Den enda punkten på dagordningen är Inriktningsbeslut för investering för ökat vårdinnehåll, vårdavdelningar och behandling vid S:t Görans sjukhus. Under denna lite kryptiska rubrik ligger beslut om att föreslå landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige att investera ca 250 miljoner kronor för att skapa lokalmässiga förutsättningar för förlossningsvård vid S:t Görans sjukhus.

Precis som tjänsteutlåtandet anger så kan det vara en bra geografisk placering att etablera en förlossningsklinik i anslutning till det centralt belägna S:t Görans sjukhus, inte minst med tanke på att Nya Karolinska Solna är planerat att rymma färre förlossningsplatser än i dagsläget. Å andra sidan ser jag ett antal kvarstående frågetecken i detta förslag, t ex hur det ska lösa den problematiska personalsituationen (barnmorskor flyttar från en gammal klinik till en ny?), och hur det ser ut med neonatalplatser i anslutning till respektive förlossningsklinik, befintliga och planerad.

Alla inser nog att enbart skapandet av "lokalmässiga förutsättningar" inte räcker för att lösa dagens problem. Frågan är då om det ändå är en del av lösningen - långsiktigt?

Förslaget uppmärksammades häromdagen i Dagens Nyheter:
Nytt BB öppnar på S:t Göran - öppnar om tre år

Om vårdplatsbristen - Nya Karolinskas tillbyggnad blir rekorddyr

I Svenska Dagbladet står det idag om vad tillbyggnaden på Nya Karolinska Solna beräknas kosta. Med ett kvadratmeterpris på 61 000 kronor blir den delen mer än dubbelt så dyr jämfört med motsvarande investeringar i andra länder. Tyvärr är det ju ingen överraskning. Upphandlingen av hela sjukhuset blev fel från början, med endast en anbudsgivare, och sedan späddes det på när den styrande Alliansen tvingades kapitulera för att "slänga in" nödvändigheter i efterhand, såsom tillagningskök och tillbyggnaden på strålbunkern för att åstadkomma fler vårdplatser. Allt detta skulle naturligtvis ha planerats in från början, på ett bättre - och billigare! - sätt. Miljöpartiet ville göra om upphandlingen så det hade blivit verklig konkurrens i anbuden. Och Miljöpartiet kämpade för tillagningsköket, eftersom god och näringsriktig mat är grundläggande för hälsan - även inne på ett sjukhus.
I ett videoklipp från februari 2013 diskuteras vårdplatsbristen, och tillbyggnaden på strålbunkern nämns för kanske första gången.

Karolinska Institutets Aula Medica - ett nytt landmärke?

Idag var det öppet hus för studenter och personal i Karolinska Institutets Aula Medica. HM-familjen Persson har genom en större donation möjliggjort bygget och den kände arkitekten Gert Wingårdh står bakom formgivningen. Filmsekvensen nedan visar byggprocessen i snabbversion.

Ytterligare en hel del bilder (och några filmklipp) nedan, framförallt av interiören i Aula Medica.

Kontraster - Den modernistiska Aula Medica med gamla Skräddarvillan i förgrunden.

 

Nya Karolinska Solna reflekteras i Aula Medica.

I foajen fångas blicken bl a av ett tredimensionellt rörligt "hologram" som visar KI:s snurrande logotype som sedan förvandlas till ett bultande hjärta. Bilden svävar ovanför en antik medicinbok. Intill detta fascinerande konstverk träffar jag KI-kollegan och datorgrafikern Thomas Nixon som skapat det hela. Thomas, som jag samarbetat med en gång i tiden, förklarar och visar hur fyra projektorer skapar de reflekterade bilderna på de vinklade glasväggarna som bildar en pyramid.
Imponerande och jätteläckert!

Interiör - på väg in mot hörsalen. Utanför hänger en videoskärm som visar vad som pågår i salen.

På andra sidan Solnavägen, bygget av Nya Karolinska Solna.

Själva Erling Persson-salen där bl a professorsinstallationen hålls i oktober, och där examensceremonierna ska hållas framöver.

Genom fönstren skymtas det pågående bygget av ett annat, närliggande landmärke, nämligen Nya Karolinska Solna.

Tillbaka i den stora hörsalen. Nu står jag på scenen, under den stora hängande projektionsduken.

Strax intill scenen ligger VIP-logen. Jag tar en titt på insidan, första och sannolikt sista gången?
Jaha. Logen är faktiskt inte så imponerande.

Hörsalens scenografi sköts delvis via en "joy-stick".

Kontrollrummet bakom scenen. Hörsalen syns på en videoskärm.

Fina detaljer, med läderklädda dörrhandtags-stänger, och stavgolv i ädelträ.

Lite information om fasad och konsten.

Bilden visar ingenting!? Jovars, till vänster skymtas det nya, Widerströmska huset och till höger skymtas bygget av Nya Karolinska Solna. I mitten den nya byggarbetsplats som ska ge plats för Biomedicum, ett av Europas största medicinska laboratorier. I bilden ovanför ses en modell över området, med Nya Karolinska Solna längst upp till höger, och Biomedicum i mitten (vitt).

På entréplanet pryds väggen bakom trappan av ett "levande" vattenfall i svartvitt. Effektfullt!

Utanför Aula Medicas huvudentré, med bygget av Nya Karolinska Solna i bakgrunden. Aulans "bog", där fakultetsklubben Svarta Räfven är inrymd, lutar ut över Solnavägen.

Strålande lösning på Nya Karolinskas vårdplatsbrist!?

För de flesta som följt nyhetsflödet de senaste åren så är det bekant att Stockholmsregionen lider av allvarlig vårdplatsbrist. Den har uppskattats till att omfatta ca 500 platser. Eftersom Nya Karolinska Solna (NKS) kommer innehålla betydligt färre vårdplatser än nuvarande sjukhus på platsen så kan man bli bekymrad. Detta har jag gett uttryck för i flera olika sammanhang, t ex på Newsmill, i Dagens Medicin, i ett YouTube-klipp.

Den styrande Alliansen i Stockholms läns landsting har då kommit fram till en lika snabb som kreativ lösning, nämligen att ovanpå den medicinska "strålningsbunkern" bygga till ett antal våningar för att dryga ut antalet vårdplatser. Strålande!

Problemet är emellertid att det beslutet inte tycks vara särskilt väl förankrat, och kanske inte heller så genomtänkt. Nu riktas stark kritik från både huvudskyddsombud och den lokala läkarföreningen, där man menar att en tillbyggnad kan komma att både riskera patientsäkerheten och försämra arbetsmiljön för personalen. Det visas i ett nyhetsinslag i kvällens ABC där även Miljöpartiets Tomas Eriksson uttalar sig på ett bra sätt i frågan.

För den som vill följa bygget av Nya Karolinska "live" så kan man göra det via webbkameror.

(På fotot ovan ses NKS till höger och Karolinska Institutets nya aula, Aula Medica, till vänster)

I Storbritannien höjs kritiken mot OPS och kommersialiserad vård

Förmodligen är det bekant för de flesta läsare av denna blogg att den nya imponerande sjukhusbyggnaden, NKS, som växer fram i Solna är upphandlad enligt OPS (Offentlig-Privat Samverkan). OPS kan nog vara en fördelaktig upphandlingsform i vissa sammanhang, framförallt om man från offentlig förvaltning (inklusive politiker) sköter upphandlingen på bästa sätt. Så var nu kanske inte fallet när det gäller NKS, tyvärr.
Om detta har jag skrivit flera gånger på bloggen (t ex Dyr OPS ger falsk trygghet) men också i debattinlägg (Dagens Medicin, Newsmill).

Precis som med de flesta "nymodigheter" så har ju Sverige, och Stockholm, inspirerats av USA och Storbritannien. Så även när det gäller OPS, eller PFI (Private Finance Initiative) eller PPP (Private Public Partnership) som det heter där. Intressant är att det nu höjs allt starkare kritik mot OPS, men även när det gäller den alltmer "marknadiserade" (eller kommersialiserade) vården.

Några tecken på denna uppblossande kritik ses t ex via nedanstående länkar. Allyson Pollock är en brittisk professor i folkhälsovetenskap och politiskt beslutsfattande. Professor Pollock har forskat om detta i 20 år och har en uppfriskande tydlighet i sina budskap som hon gärna förmedlar i debattinlägg och tidningskrönikor, vid sidan av de vetenskapliga forskningsrapporterna.

Skanska: Osäker utveckling kring nya OPS-projekt i Storbritannien

BBC: PFI is a waste of public money? New model: PFI2

Allyson Pollock: How PFI is crippling the NHS (National Health Service)

Allyson Pollock: Don't blame a "rotten NHS culture" for the CQC cover-up


(Fotot till detta inlägg visar en belyst modell av Nya Karolinska Solna, med den stora nya huvudbyggnaden till vänster)

Ager Medicinae - pixelkonst på Nya Karolinska

I fredags deltog jag på en lite annorlunda vernissage. Konstverket Ager Medicinae (Medicinska landskap), skapat av Kristoffer Zetterstrand, är en slags muralmålning eller stor mosaik uppbyggd i pixelform av 27 500 kakelplattor och det finns att beskåda på det nya garaget vid Nya Karolinska Solna (NKS).

Ager Medicinae är en tidsresa genom den medicinska historien och uppvisar den klassiska aeskulapstaven med de omslingrade ormarna, penicillin, virus och DNA-spiralen. Kristoffer Zetterstrand, känd i dataspelskretsar för att vara upphovsman till grafiken i spelet Minecraft, ville i detta fallet kombinera medicinsk historik med modern grafik.

Anna Starbrink (FP) invigde konstverket i sin egenskap av kulturlandstingsråd och det gjorde hon med den äran (jag uppskattar henne mer i den rollen än som personallandstingsråd, ett uppdrag hon också har - tyvärr...). Anna är en duktig talare och beskrev på ett intressant sätt processen med att utse konstnärer som fått i uppdrag att smycka det nya sjukhuset, förhoppningsvis till hälsosam glädje för både patienter och personal. På bilden nedan skymtas den framväxande nya sjukhusbyggnaden, mellan den gamla labb-byggnaden till vänster och Thorax till höger. 

Och nedan ses en fin modell av hur det är tänkt att se ut när sjukhuset är färdigt. Den gigantiska nya huvudbyggnaden till vänster och längst upp ses även Karolinska Institutets nya aula (som jag visar i ett separat inlägg).

Förresten, Kristoffer Zetterstrand förklarade att han är medveten om att människor som passerar Ager Medicinae sannolikt inte kommer uppfatta allt innehåll i konstverket när de passerar första eller andra gången. Tanken är att man, om man är lite nyfiken, ska kunna upptäcka nya saker varje gång. Han gav också ett tips, nämligen att leta upp det mönster som utgör en så kallad QR-kod. Med en smartphone, utrustad med en app för att läsa QR, så kan man läsa av koden och via internet hitta mer information om konstverket.
QR-koden skymtas till höger på nedanstående foto.

Angående NKS - Dyr OPS ger falsk trygghet

Efter gårdagens blogginlägg om att Nya Karolinska försenas och fördyras där jag tipsar om ett inslag på YouTube så har jag fått en bra fråga om OPS (Offentlig-Privat Samverkan) som är värd att lyfta fram:

"Du nämner i inslaget att OPS kan innebära att den trygghet det innebär är skenbar, och att skattebetalarna i slutändan kan få stå för riskerna i alla fall. Hur kan det komma sig?"

Jo, finessen med OPS är ju att betala lite (?) extra till bolaget/byggherren just för att slippa ett ekonomiskt risktagande. Bolaget brukar, för att skydda sig själv, bilda en så kalla Special Purpose Vehicle (SPV) som utgör en slags inkapsling av själva OPS-uppdraget. I NKS-affären bildar Skanskas och Innisfrees gemensamma projektbolag Swedish Hospital Partners denna SPV.

Men som jag nämner i videoinslaget på Youtube så har det hänt att uppdragstagare, t ex Innisfree (!), har hoppat av OPS-affärer (eller som de heter på engelska, Public Private Partnership).

Detta framgår bl a av en utfrågning i det brittiska parlamentet där man genomlyst för- och nackdelar med OPS/PPP där ett utdrag ses nedan.

"Question 4. Is there significant risk transfer to the private sector or is it more apparent than real?"

" 30. The underlying principle of PFI and PPP is that risk is transferred from the public to private sectors and yet there is no comprehensive evaluation or independent research on the actual risks of PFI contracts. UNISON's report "Public risk for private gain?" (July 2004) illustrated the often illusory nature of risk transfer of PFI and PPP schemes.

31. Failed PFI contracts, on too many occasions, have had to be rescued by the public sector meeting additional costs. The failed Metronet PPP went into administration just four years into its £17 billionn contract to modernise two thirds of the London Underground and the failure has cost the taxpayer £410 million.

32. The current economic climate is leading to huge pressures on contracts and pressures on PFI companies leading to the collapse of a number of PFI schemes. Companies that got into serious problems in the past include Jarvis, Ballast, Melville Dundas and Metronet. Recent projects facing severe problems include the Defence Animal Centre, a project for 29 Cornwall schools and the collapse of William Verry a facilities management contractor for Hackney Council's secondary schools. In theory, the special purpose vehicle should replace a failing company and there should be reasonable continuity for the public authority. In practice they face higher charges as in Tower Hamlets and Cornwall, where the financier and investor, Abbey and Innisfree, both withdrew, leaving the councils to pick up the pieces.

33. The public sector generally retains demand risk—the number of patients or prisoners or pupils—with the result that if demand changes, the public sector again picks up the bill. A number of PFI schools have had to close due to falling pupil numbers, leaving public bodies with huge financial liabilities. When the newly built Comart and Media Arts School closed in Brighton after pupil numbers halved, Brighton Council had to pay PFI contractors £4.5 million for terminating the PFI deal. And, NHS Wandsworth is faced with costs upwards of £350 million for the Roehampton PFI Queen Mary's hospital which cost £73 million to rebuild, due to the hospital using more services than planned. The high level of repayment is likely to impact on future health services. Without PFI, the long term costs of adapting to significant changes in demand would be much more manageable.

34. In refinancing deals, the public sector can end up with more risk, without commensurate reductions in their charges. At the Norfolk and Norwich University Hospital Trust the PFI consortium made a windfall profit of £115m and increased their annual rate of return to investors from 19% to 60%. The new deal left the hospital with a longer contract and greater potential liabilities of up to £273 million, if the contract was terminated early. The deal was described by the Commons' public accounts committee as "the unacceptable face of capitalism."

Avslutningsvis vill jag understryka att jag inte är absolut motståndare mot OPS, tvärtom! Det kan sannolikt vara ett bra affärsupplägg för offentlig förvaltning i flera fall. Men det kanske inte var så lyckat att använda OPS i NKS-bygget med tanke på affärens storlek, Sveriges och Stockholms oerfarenhet kring OPS - och med tanke på att det bara blev en enda anbudsgivare vid upphandlingen...

 

Liberal tankesmedja sågar NKS - Vad är nytt!?

Den liberala tankesmedjan Timbro sågar jätteaffären och skrytbygget Nya Karolinska Solna (SvD idag: Nya Karolinska "ett stort misstag"). Med stor insikt kritiserar man OPS-upphandlingen (med bara en anbudsgivare), det minskade antalet vårdplatser mm.

Vad är nytt i denna kritik!? Det ser ut som att de läst min två och ett halvt år gamla Newsmill-artikel Nya Karolinska Solna - För en hållbar vård?

Nytänkande mot folksjukdomar - KI+SLL=SANT?

Samtidigt som jag idag på förmiddagen satt i Landstingssalen och väntade på min interpellationsdebatt så befann sig min högsta chef, rektor för Karolinska Institutet, tillsammans med finanslandstingsrådet någon trappa upp i Landstingshuset för att vid en presskonferens tillkännage en ny överenskommelse om Samarbete för bättre folkhälsa och forskning (eller Pilotprojekt inom klinisk forskning).
Gemensamt ska KI och SLL satsa på kampen mot bröstcancer, hjärt-, kärlsjukdomar, diabetes, reumatologiska sjukdomar.

Som ledamot av landstingets forskningsberedning så tycker jag självklart att denna överenskommelse är positiv. Förvisso så verkar överenskommelsen i nuläget vara ganska "fluffig" (man ska ta fram en gemensam handlingsplan), men icke desto mindre så är jag glad att tillkännagivandet kan ses som en åtgärd för att, ur ett brett folkhälso- och FoUU-perspektiv, minimera dels de knepiga effekterna av en alltmer mångfacetterad "vårdmarknad" med idag minst 3 000 olika vårdgivare i länet, dels de oroväckande konsekvenserna av att Nya Karolinska Solna ska innehålla högspecialiserad vård, knappast riktad mot folksjukdomarna. Har finanslandstingsrådet och Alliansen äntligen hörsammat kritiken och farhågorna?

(Bilden av statyn tog jag på väg upp i trappan i Landstingshuset igår kväll, då vi skulle ha ett förberedande möte i Miljöpartiets stora landstingsgrupp)