Nygammalt om Nya Karolinska...

Svenska Dagbladet biter sig förtjänstfullt fast vid sin genomlysning av Nya Karolinska Solna och OPS-avtalet (NKS-avtal kan bli dyrt för skattebetalarna ; Här är SvD:s avslöjanden om Nya Karolinska ; Regeringen försökte stoppa NKS-affären).

Sannolikt kommer vi framöver få se en politiskt tillsatt extern granskning/utvärdering, men också en omförhandling av OPS-avtalet. Det gläder mig i så fall, både som landstingspolitiker och skattebetalare.
Det gläder mig också att blicka tillbaka och se att jag skrev ganska initierat om detta redan när första spadtaget togs den 3 september 2010. Nedanstående inlägg publicerades på debatt-sajten Newsmill som inte finns längre.

2010-09-03

"Nya Karolinska – Hållbar vård i Stockholm?

Idag fredag den 3 september tas det första officiella spadtaget i byggandet av Nya Karolinska Solna (NKS) , dvs den nya, moderna sjukhusbyggnad i Stockholm som är tänkt att stå färdig 2015. Det är högtidligt och glädjande, men samtidigt finns både frågetecken och orosmoln.

Nedan reflekterar jag kring några viktiga aspekter såsom (i) själva upphandlingen samt sekretessbeläggningen av densamma, (ii) finansieringsformen Offentlig-Privat Samverkan (OPS), och (iii) den funktion som NKS är tänkt att fylla, med avseende på antal vårdplatser men även rörande medicinsk forskning och utbildning ur ett regionalt helhetsperspektiv.

Trots hård debatt i våras där olika belopp bollades fram och tillbaka så torde det idag stå klart att, enligt kalkylen, så ska själva bygget av NKS kosta knappt 15 miljarder kronor. Utöver detta så ska projektbolaget ansvara för tekniska förvaltnings- och servicetjänster under hela avtalets löptid som är minst 30 år, dvs fram till år 2040 eller senare. Det kostar naturligtvis också en hel del!

När det gäller själva upphandlingen av en så stor affär så är det naturligtvis djupt olyckligt att endast ett (1!) anbud inkom och att landstinget nöjde sig med detta. Med tanke på de enorma belopp det handlar om, totalt minst 50 miljarder kronor, så kommer det alltid kvarstå frågetecken kring huruvida upphandlingen skulle ha gjorts om eller ej. Det enda anbudet kom från ett konsortium bestående av det svenska byggföretaget Skanska och den brittiska OPS-specialisten Innisfree.

En ur medborgarperspektiv särskilt viktig del i NKS-affären som jag konkret engagerat mig i under våren och sommaren är den omfattande sekretessen som präglat ärendet. Efter ursprungligt initiativ av landstingsrådet Stig Nyman (KD), ordförande i FoUU-utskottet, så belades stora delar av upphandlingen med sekretess. Undertecknad, som efter överklagande har getts möjlighet att granska handlingarna närmare, anser att denna sekretess varit både alltför omfattande och godtycklig. Grundläggande för politiker måste vara att på ett ansvarsfullt sätt respektera den svenska offentlighetsprincipen som ju syftar till att myndighetsutövning och användande av skattemedel ska vara så transparent som möjligt för medborgarna.

Undertecknad har alltså under sommaren överklagat NKS-sekretessen hos Kammarrätten. Som ett resultat av detta har jag fått ut NKS-handlingar, nu senast helt utan sekretess! Detta slopande av sekretessen har dock skett i omgångar och det avslöjande som sparades till allra sist var uppgiften att projektbolagets nominella avkastningskrav är 13,85%. Det som landstingets borgerliga majoritet har sett som allra viktigast att hemlighålla i NKS-upphandlingen var alltså vilken (minimi-)vinst projektbolaget kommer göra. Ett märkligt ställningstagande i mina ögon, att ta större hänsyn till kommersiella intressen än till medborgarnas insyn och inflytande. Dessutom är det känt att OPS-affärer ofta renderar projektbolaget slutliga vinster på flera hundra procent av investerat kapital.

En annan del i NKS-affären, som jag personligen tycker har belysts alltför lite, rör just själva OPS-principen (på engelska Public Private Partnership, PPP, eller Private Finance Initiative, PFI). Detta är en tämligen ny företeelse i vårt land. Däremot förekommer den sedan många år i framförallt Storbritannien och mycken erfarenhet kan hämtas därifrån; De senaste åren så har en livlig debatt förts om OPS, bl a i det brittiska parlamentet. Visst finns framgångar men också varnande exempel där det kostat betydligt mer än det smakat för upphandlande kommun eller landsting. Det är med viss förvåning jag konstaterar att ingen svensk journalist tycks ha grävt lite djupare i OPS-modellen för att ställa fördelar mot risker, i detta fallet för Stockholms befolkning och skattebetalare. Skanskas partner i NKS-affären är företaget Innisfree, ett bolag som enligt uppgift har brutit OPS-avtal vid åtminstone ett tillfälle tidigare. Då tvingades samhället träda in och rädda projektet till stora kostnader. Det antyder att det är svårt, eller rent av omöjligt, för ett landsting att helt köpa sig fri från risk, oavsett hur mycket som satsas.

Frågan är ur ett demokrati- och skattebetalarperspektiv om OPS verkligen är en så fördelaktig upphandlings- och driftform som hävdas av vissa. Det torde ju stå ganska klart att den risk man betalar många miljarder för att undslippa, den finns förmodligen ändå kvar eftersom mycket kan hända under ett så långsträckt avtal som sträcker sig 30-45 år framåt i tiden. Som nämns ovan så har det alltså hänt att OPS-bolag har brutit denna typ av avtal vilket då innebär att samhället – och skattebetalarna – får bära all risk och ta hand om eländet, kanske med utdragna rättsprocesser som följd. För att minimera sin egen risk så är det vanligt att projektbolaget etablerar en så kallad Special Purpose Vehicle (SPV) som syftar till att skydda moderbolaget vid eventuella tvister.

Det kanske ändå är fördelaktigt att landstinget själv står för bygg- och driftkostnad från start till slut? Det ger ju lägre kostnader totalt liksom en ökad trygghet långsiktigt. Dessutom synliggör det ”i realtid” landstingets investering på ett mer rättvisande sätt. Därutöver bidrar det också till en betydligt större insyn för medborgarna i en affär av denna dignitet. Allt detta ligger i linje med hur en sann demokrati bör förvalta medborgarnas skattemedel liksom förtroende på bästa sätt. Följaktligen är kanske OPS en upphandlingsform som inte hör riktigt hemma i välfärds-Sverige?

Enligt den ursprungliga anbudsförfrågan så ska NKS ha minst 700 vårdplatser. I tjänsteutlåtandet står ”… Samtidigt får NKS färre vanliga vårdplatser än dagens Karolinska i Solna. Detta kommer att ställa större krav på eftervårdsplatser och rehabiliteringskapacitet inom andra delar av landstinget och inom länets kommuner”…”Fokus kommer att ligga på högspecialiserad och avancerad specialistvård.”

Frågan är om övriga sjukhus och vårdenheter (inklusive kommunerna) i Stockholms län är beredda att täcka upp för denna ökade brist på vårdplatser? Utöver den frågan så ser jag, i min egenskap av utbildare, med oro på det faktum att NKS ska fokusera på en så avancerad vård med få platser att det kan bli svårt att utnyttja sjukhuset för klinisk grundutbildning av blivande sjuksköterskor, läkare, biomedicinska analytiker m fl. Det är ingen bra utveckling med en polarisering av ”flashig” forskning och högspecialiserad sjukvård i Solna och huvudsakligen utbildning i Huddinge.

Avslutningsvis vill jag understryka att jag utan tvekan ser NKS som en nyckel till en framtida hållbar sjukvård i Stockholms län. Just av den anledningen är det oerhört viktigt att NKS planeras och etableras på ett långsiktigt hållbart sätt, som en av många pusselbitar i det som ska säkra stockholmarnas hälso- och sjukvård under många decennier framöver. Därför är det nödvändigt att NKS debatteras och genomlyses – utan överdrivet hemlighetsmakeri – så att dess utformning och verksamhet optimeras ur ett regionalt helhetsperspektiv.

Michel Silvestri, universitetslektor, Karolinska Institutet
Kandidat till landstingsfullmäktige i Stockholm (MP)"

Denna artikel publicerades 2010-09-03 på dåvarande debatt-sajten Newsmill.

Serafen och Nya Karolinska - dyra misstag av Alliansen

I tidningen Dagens Samhälle nr 21 läser jag att ”Skanska vill sälja Nya Karolinska”. I den omfattande och superhemliga upphandlingen – där endast ett (1) anbud inkom – så blev det ju ett konsortium (Swedish Hospital Partners) bestående av byggbolaget Skanska och brittiska riskkapitalbolaget Innisfree som tog hem ”segern”.

Själva byggkostnaden ska uppgå till knappt 15 miljarder kronor, men hela det 30-åriga (!) avtalet är värt totalt minst 52 miljarder kronor. Men redan nu signalerar Skanska, föga förvånande, att man vill sälja sin andel (50%) till Innisfree. Som sagt, inget konstigt med det egentligen. Det anmärkningsvärda är att den styrande alliansen enligt uppgift uppdragit åt advokatfirma Mannheimer och Swartling att undersöka vad det skulle kosta att riva upp avtalet i förtid. Det är naturligtvis möjligt men skulle bli mycket kostsamt för landstinget. Som om inte OPS-lösningen vore kostsam nog från början!

Det senare tydliggörs av en annan utredning där landstinget lejt konsultfirman McKinsey att titta på varför Nya Karolinska är dyrare att bygga än liknande sjukhus utomlands. Och detta tycks i sin tur ligga i linje med en annan utredning där landstinget undersöker möjligheterna att i efterhand få mer betalt för den ”bortskänkta” vårdcentralen Serafen. Man tar sig för pannan! Varför kan inte Alliansen se till att göra rätt från början istället!?

Nya Karolinska Solna - Avslag för hävd sekretess

Landstingsfullmäktige beslutade nyligen att ett konsortium bestående av Skanska och brittiska Innisfree får uppdraget att bygga det nya storsjukhuset i Stockholm, Nya Karolinska Solna (NKS). Inget fel i det - möjligen förutom att det bara hade inkommit ett (1) anbud...

Enligt Skanska så blir detta:
- Företagets största projekt hittills
- Världens största OPS-sjukhus
- Sveriges första OPS-byggnad

Kostnaden för hela bygget anges i olika sammanhang till mellan 14,5 och 69 miljarder kronor. Något förvirrande!
Försök till klargörande finns bl a på Dagens Medicin.

Något som gör mig riktigt upprörd som skattebetalare och samhällsmedborgare i en demokrati är att delar av beslutsunderlaget fortfarande är belagt med sekretess. Stora delar viktig text är helt enkelt maskerade, överstrukna med svart!
Detta är tvärtemot de ursprungliga löftena om att all sekretess skulle hävas så fort tilldelningen av uppdraget var klar.

Jag har nyligen begärt att få ut beslut och underlag med sekretessen hävd. Igår fick jag avslag på detta. I ett brev från landstingets chefsjurist står bl a följande:

De maskerade uppgifterna i utlämnade handlingar gäller till stor del villkoren för finansieringen av projektet, villkor som ännu inte är slutligt fastställda.
...
Om utlämnande skulle ske av föreliggande finansieringsvillkor, såsom t.ex. räntemarginalen, finns en överhängande risk att det skulle skada kreditprocessen och därmed påverka "financial close". Konsekvenserna av att dessa uppgifter lämnas ut till obehöriga kan bli mycket stora och leda till att hela upphandlingen måste göras om med stora kostnader och tidsförluster som följd för landstinget. Med hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden och förutsättningarna för finansieringen av projektet är det av avsevärd nackdel för berörda parter att i detta läge lämna ut handlingarna utan de maskeringar som gjorts. De aktuella uppgifterna är sådana som landstinget hävdar omfattas av sekretess enligt såväl 19 kap. 3§ första stycket som 31 kap. 16§ första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL), eftersom ett offentliggörande av dessa uppgifter kan antas leda till skada för såväl landstinget som anbudsgivaren.
Anbudsgivaren har särskilt angett att vissa uppgifter som t.ex. avkastningskrav är en företagsintern uppgift som inte får lämnas ut. Anbudsgivaren har angett att det skulle vålla investorerna skada om uppgiften blir allmänt känd eftersom det påverkar investorernas konkurrensposition på marknaden och därmed anbudsgivaren. Normalt blir en leverantörs avkastningskrav inte känt av den upphandlande myndigheten. Om uppgifter lämnas ut kan det vara negativt för anbudsgivaren i konkurrensförhållandet mot andra anbudsgivare i framtida upphandlingar och skada anbudsgivarens affärsmässiga intressen på marknaden. Uppgiften omfattas därför av sekretess enligt 31 kap. 16§ OSL.
Med stöd av delegation från landstingsstyrelsen fattas följande
BESLUT
Din begäran avslås.
XX
Chefsjurist

Seriösa och välgrundade motiveringar? Eller snömos?
En ofrånkomlig tolkning är ändå att den svenska offentlighetsprincipen får stryka på foten för kravet från den enda anbudsgivaren att de finansiella villkoren ska vara hemliga. Därigenom har du och jag som skattebetalare ingen möjlighet att bedöma om detta är en bra affär eller om en omotiverat stor del av våra skattepengar göder storbanker och finansinstitut.

Jag kommer sannolikt överklaga sekretessbeslutet i Kammarrätten.