Kömiljarden - bra eller dålig? Förmodligen både och...

Prestationsbaserad ersättning i vården - bra eller dåligt?
Förmodligen både och - men komplicerat, skulle jag säga.

Vård och omsorg bedrivs ju i Sverige av mer eller mindre självständiga landsting/regioner och kommuner. Det finns emellertid tendenser till att staten försöker öka sin påverkan, både genom lagstiftning (ex LOV) men också genom mjukare stimulanser (Mio Fredriksson har skrivit en intressant doktorsavhandling om detta).

Exempel på statlig prestationsstimulans är bl a Kömiljarden. Totalt rör det sig om satsningar på 5,3 miljarder kronor. Myndigheten Vårdanalys pekar i en ny rapport på risker med detta:
1. Risk för att målen med satsningarna inte nås på ett effektivt sätt
2. Risk för oönskade sidoeffekter
3. Risk för minskad lokal anpassningsförmåga och ökad ojämlikhet

Men man ger också i samma rapport konstruktiva förslag på hur dessa risker kan minimeras.

Intressant i tabellen ovan (hämtad från rapporten) är att utvärdering av resultatet av respektive reform oftast inte finns beskriven/beslutad, t ex rörande Patientsäkerhetssatsningen, Kömiljarden mm.
Märkligt! Kanske rentav upprörande!?

Rapporten finns publicerad i sin helhet på webben:
Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning


(Vårdanalys är en granskande myndighet med patient- och medborgarperspektiv)

Nya kontrollmyndigheter = Svarta hål för våra skattepengar?

En kontrollmyndighet för äldreomsorgen har föreslagits av (KD) - med uttalat stöd av MP (!?)
Samma tossighet tas upp i DN:s ledare idag där man avsluta:
Kommunerna har inte längre välfärdsmonopol, men det borde ingå i deras kärnverksamhet att objektivt granska och utvärdera de alternativ som finns.

Varför menar jag att det är tossigt (och blir beklämd om mitt eget parti uttalar stöd för det)?
Jo, kommunerna som har svårt att med befintliga resurser klara sitt nuvarande åtagande ska alltså lägga sanslösa resurser på att i detalj kunna granska alla de tiotals, hundratals, tusentals olika vårdgivare och skolägare som idag finns på "marknaden". Det säger sig självt att det är ett hopplöst uppdrag, ett svart hål för våra skattepengar!
Dessutom kan man fråga sig: Vad har vi då Socialstyrelsen, Skolverket och Skolinspektionen till!?
Frågan är också om inte Vårdanalys är ett slöseri med skattemedel?

Nä, man bör nog tänka sig noga för innan man inrättar ännu fler kontrollmyndigheter med otydliga gränsdragningar sinsemellan och med uppdrag som kan sluka hur mycket pengar som helst, till oklar nytta.
Det är kanske bättre att på bästa sätt försöka investera pengarna i högkvalitativ verksamhet från början?