fredag 25 april 2014

Får jag skriva vad som helst på bloggen? Om yttrandefrihet och lojalitet

I tidigare inlägg har jag nämnt yttrandefriheten som vi alla enligt lag omfattas av. Detta gäller naturligtvis även alla anställda inom vård, skola och omsorg. Det man inte har rätt att uttrycka fritt är framförallt hets mot folkgrupp och förtal av människor. Men som sagt, i övrigt får man uttrycka i princip vad som helst.

Därutöver finns meddelarfrihet som innebär att offentligt anställda (inom stat, landsting, kommun) har rätt att avslöja även sekretessbelagda uppgifter för t ex massmedia. Detta brukar vara det vi idag kallar whistleblower (visselblåsare), dvs någon som slår larm om oegentligheter av något slag - t ex vanvård inom äldreomsorgen. Och i detta fallet, liksom ovan, så har chefer eller andra ingen rätt att efterforska vem som "läckt" till media. (Tyvärr tycks det vara mer komplicerat när det gäller meddelarfrihet inom välfärd i privat drift - vilket är en skandal i sig!)

De båda lagstadgade principerna ovan utgör en viktig grund för vårt rättssamhälle och för vår demokrati. Därför är det av största betydelse att jag och alla mina politikerkollegor, oavsett partifärg eller position, är kristallklara på denna punkt:

Yttrandefriheten är lagstadgad och gäller alla i vårt samhälle -
inklusive offentligt anställda inom kommun, landsting eller staten.


På förekommen anledning har jag nyligen påtalat det i ett protokollfört särskilt yttrande vid det möte som Styrelsen för Väsby Välfärd hade tidigare i veckan.

Intressant i sammanhanget är att jag före detta möte blev uppringd av ordföranden för Styrelsen för Väsby Välfärd som hade synpunkter på det jag skrivit på min blogg, och menade att jag borde ha pratat med vederbörande innan jag skrev och publicerade (!)

Jag blev ganska häpen, men förklarade tydligt att jag aldrig kommer be om tillåtelse för vad jag ska skriva på min egen blogg. Samtidigt kan jag hålla med om att det inte är okomplicerat med frågor rörande yttrandefrihet kontra lojalitet; lojalitet gentemot sin arbetsgivare och huvudman, lojalitet gentemot den styrelse man ingår i - och lojalitet gentemot det parti man representerar. Jag är också övertygad om att denne ordförande i grunden delar min inställning när det gäller vikten av att värna yttrandefrihet. Men då gäller det också att visa det i praktiken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar