måndag 25 november 2013

Min dotter misshandlad!?

För något år sedan följde jag en av döttrarna till akuten eftersom hon hade fruktansvärda smärtor som inte ville avta. Efter en tids väntan så kom en sjuksköterska och ropade upp dotterns namn. Dottern reste sig mödosamt och med min hjälp tog hon sig stapplande mot sköterskan och de inre regionerna av akutmottagningen. Sjuksköterskan tittade på dottern och sedan på mig. Hon frågade "Är du hennes pojkvän?"
Dottern och jag blev båda lika häpna, och trots plågan så kunde dottern inte låta bli att skratta till lite. Jag log lite generat och försökte ta det som en komplimang även om jag anade bakgrunden till hennes fråga.

Vi förklarade hur det låg till. Sjuksköterskan förklarade snabbt att det var så fullt inne på mottagningen så det var bäst att jag stannade kvar i väntrummet så länge. Därefter ledde hon min dotter in genom dörren till en väntande brits och en medicinsk undersökning.

Jag förstod naturligtvis varför sjuksköterskan hade sagt så som hon gjorde. Det händer tyvärr att akutvårdspersonalen får se en och annan kvinna med smärtor som orsakats av en man som hon känner, kanske en make, kanske en pojkvän, kanske även en pappa.

Efter bara några minuter kom samma sjuksköterska ut och förklarade för mig att det nu gick bra att komma in. Det var ju inte så att trängseln på insidan mirakulöst hade upplösts på den korta tiden. Däremot hade vårdpersonalen gjort en snabb bedömning att min dotter inte blivit misshandlad utan att hon sökt hjälp av andra medicinska skäl.

Idag är det FN:s internationella dag mot kvinnovåld. Tyvärr så är våld mot kvinnor fortfarande ett stort problem i världen, men också i Sverige. I vårt land dödas 15-20 kvinnor av en pojkvän, make eller ex-man - varje år. Det är djupt sorgligt och ovärdigt ett Sverige som ska vara både en rättsstat och ett jämställt välfärdsland. Dessutom är det ytterst få av dessa våldsbrott som klaras upp (Polisen saknar kunskaper för att utreda kvinnovåld).

Följaktligen tycker jag att det är bra att vårdpersonalen är vaksam. Det är bättre att riskera att genera en medföljande pojkvän eller pappa, än att riskera en misshandlad kvinnas liv. Om hon inte får hjälp att få stopp på våldet så kan hon nästa gång bli ihjälslagen.

Vi måste alla bidra till att, genom hänsynsfull vaksamhet, information och utbildning, skapa en nolltolerans mot kvinnovåld.




2 kommentarer:

  1. Även män misshandlas av kvinnor och det förekommer oavsett sexuell läggning. Det borde ses neutralt och inte bara riktas mot mäns våld mot kvinnor.

    SvaraRadera
  2. Helt riktigt att våld förekommer i alla riktningar utifrån ett könsperspektiv. Men det är ofrånkomligt att i första hand mäns våld mot kvinnor är ett stort problem, även i Sverige.
    Men som du i princip konstaterar: Våld bör inte förekomma överhuvudtaget!

    SvaraRadera