fredag 3 maj 2013

3893 skäl att misstro konkurrensutsättning i välfärden


 En grupp danska forskare vid Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning har nyligen gått igenom 3893 publikationer som beskriver resultaten av konkurrensutsättning av välfärdssystem (läs: New Public Management, NPM). Av dessa nära 4000 publikationer så har man valt de 80 mest relevanta från åren 2000 till 2011 vilka beskriver konkurrensutsättning i Danmark, i andra nordiska länder (inkl Sverige) samt i andra delar av världen. Detta är en av de största genomgångarna/utvärderingarna någonsin av vilka effekter NPM har på samhället och välfärden.

Rapportens sammanfattning går till viss del ut på att det behövs mer, bra forskning på området. Detta ligger i linje med den uppnmärksammade SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser häromåret.
Det kan ses som en ironisk paradox att NPM, som ju går ut på att i detalj målstyra, resultatmäta och följa upp, i sig inte har utvärderats särskilt väl trots att det har varit ett förhärskande styrsystem inom offentlig förvaltning under decennier.

Hursomhelst, ett par slutsatser pekar man ändå på i denna danska studie:

1. Inga tydliga effektiviseringsvinster i form av besparingar
I det granskade materialet, framförallt inom välfärdsområdet (vård, skola, omsorg), så hittar man inga tydliga bevis för att konkurrensutsättning ger konkreta besparingar eller effektiviseringsvinster. Istället påpekar de danska forskarna att, i de studier där man försökt kalkylera de ekonomiska effekterna av konkurrensutsättning så har man ofta missat, eller struntat i, att ta med kostnader för upphandling och uppföljning/utvärdering.
(Kommentar från mig: I sammanhanget kan nämnas att bara upphandlingen av St Görans sjukhus nyligen kostade uppskattningsvis 65 miljoner kronor)
I de fall man ser vissa besparingar så är det ofta så att dessa "planar ut" på sikt. Författarna till rapporten varnar också för att man ersätter ett offentligt monopol med privata monopol.

2. Försämrade anställningsvillkor
Ínternationella studier visar att konkurrensutsättning vanligtvis har en negativ effekt på löner och arbetsmiljö. Förändringar i personalsammansättning är ett annat typiskt fynd, där nya utförare ofta anställer yngre och mer oerfarna. Personalenkäter pekar i dessa fall på högre arbetstempo, lägre trivsel och säkerhet samt stress och utbrändhet.

Rapporten uttalar tydligt i ett avsnitt:
Det finns inget forskningsbaserat berättigande för påståendet att konkurrensutsättning av välfärden leder till generella besparingar. På samma sätt är det med påståendet att konkurrensutsättning leder till högre kvalitet. Det saknas bevis för detta.

Det är bekymmersamt att nackdelar och risker tycks överväga - samtidigt som NPM fortsätter att vinna mark!? Vi behöver ett nytt, bättre styrsystem för välfärden, och det brådskar!



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar