torsdag 17 maj 2012

New Public Management - frälsningen för vården?

Rubriken avslöjar nog att jag är tveksam till detta samband. Med andra ord så sympatiserar jag med distriktsläkaren Christer Petersson när han i Läkartidningen (nr 19/2012) skriver att "New Public Management är ett begrepp utan lukt eller smak. I fel sammanhang är det giftigt som arsenik, men med långsammare verkan."

Christer Petersson fortsätter: "Mycket förenklat kan man säga att New Public Management är den offentliga sektorns sätt att applicera näringslivets och den industriella produktionens arbetssätt. Man delar upp vårdprocesser i småbitar, formaliserar, kontrollerar, ställer upp mätbara mål och satsar hårt på att uppfylla dem. Komplexa mellanmänskliga kvaliteter inom vård och omsorg plockas sönder, rätas ut, moduleras och blir linjära, mätbara processer i abstrakta flödesscheman, där delarna i bästa fall hänger ihop med varandra, i sämsta fall är helt disparata."

Rubriken på Christers inlägg är Kömiljarden kväver vårdkvaliteten och i ett målande exempel beskriver han hur BUP i Kronoberg lockades av kömiljarden och därför köpte utredningstjänster av ett privat företag till en kostnad av 4-5 miljoner kronor. Tyvärr så hade man i och med detta gjort slut på pengarna vilket innebar att man inte kunde följa upp utredningarna med behandlingsåtgärder (!)

Som vi sett flera exempel på så innebar det alltså att den lockande kömiljarden (bara namnet!) bidragit starkt till tillgängligheten som ju är ett heligt mantra idag, men bara i den meningen att fler patienter fått träffa en läkare, inte nödvändigtvis att samma patient fått behandling och hjälp.
En annan negativ effekt tycks vara att tillgängligheten ökat för den stora massan vilket i sin tur innebär att de svårast sjuka fått svårare att få hjälp. Men som sagt, om man mäter på "rätt sätt" så har tillgängligheten ökat i båda fallen och - häpp! - de ekonomiska incitamenten har fått önskad effekt. Eller har de det?


1 kommentar:

  1. Detta skrev jag till en journalist i Norska Dagens Medisin, då jag blir lite fundersam på vad man gör i Helsesektorn och då man tycks ha ett speciellt starkt kärleksförhållande till byråkrati i Norge.

    Hej!

    Kvalitet. vad är det och hur mäter man det?

    Patientsäkerhet. Vad är det? Hur jobbar man bäst med det?

    Ekonomi. Vad får man för pengarna? Och hur mycket administratörer ska Helsesektorn ha?

    Samhandlingsreformen. Var stod man före denna väl genomtänkta reform?

    Vad har transefereringen av pengar från Specialisthelsetjensten till Kommunal helsetjenst fört till? Har pengar gått till patientnära vård, eller har pengarna gått till ytterligare ett antal byråkrater i kommuner og helseforetak? Eller hur finansieras samhandlingsdirektörer, samhandlingskoordinatorer och andra pappersflyttare!?

    New Public Management. Denna idag förhärskande ide om hur offentlig verksamhet skall drivas. Var kommer denna filosofi från!?

    Thacherismen. Där har vi starten av det som kallas New Public Management. Filosofisk tankebas för dessa ideer är skrifter av Ayn Rand. Även ultrakonservativa som Ron Paul i USA är anhängare av dessa ideer.

    Grunden i denna filosofi är objektivismen som försvarar individualism, rationell egoism, kapitalism och en objektiv moral.

    En central tanke är att staten skall vara minimal. Frihet och ett fritt företagande är centrala element i denna filosofi.

    Tanken om att offentlig verksamhet per definition är dålig och ineffektiv har fått ett mycket starkt fäste i dagens samhälle och även socialister som Gahr Störe har anammat dessa tankegångar. Sjukvården är dålig och ineffektiv! Dessa tankar grundas i Thacherismen och Ayn Rand filosofin.

    Problemet i dagens samhälle typ Sverige och Norge är att man kokar ihop en egen soppa och gör en egen blandning filosofier. Man blandar kollektivistiska ideer som socialism med Ayn Rand tankar om att offentlig verksamhet är ineffektiv och dåligt skött.

    Resultatet blir en Centralstyrd Helsesektor med Gahr Störe som överstepräst. I Stortinget tycks inte finnas någon gräns för hur små beslut som tas. T.ex. hur många blodteststickor skall legen få skriva ut till diabetiker; http://www.helfo.no/helsepersonell/apotek-og-bandasjist/Sider/ny-forskrivning-av-blodsukkertester-pa-blaresept.aspx#.UZ96xeAZ5Hs

    Samtidigt så låter man fastleger och kiropraktorer skriva mängder av MR kneledd på medelålders personer med onda knäleder. Helt utan vetenskapligt stöd. Varför tar man beslut enbart på ekonomiska grunder när det gäller diabetiker. Och när det finns mycket starkt vetenskapligt stöd för att styra resurser från MR knäled, och använda dessa pengar till något bättre. Då tar man inget beslut i sann NordKoreansk anda!?

    Problemet är att man blandar Socialistisk-Centralistiskt synsätt med ett Kapitalistiskt köp och säljsystem. Man är för en offentlig verksamhet, samtidigt som denna verksamhet fortlöpande skall får höra att den är dålig och ineffektiv.

    Den senaste Ayn Rand iden som kommer från Gahr Störe's departement är den om att den ineffektiva sjukvåden måste operera mer effektivt på kvällar. Bättre utnyttjande av operationsavdelningarna i Norge. Ideer som redan "vädrats" i Sverige med måttlig framgång. Skickar med en skrift från Svensk Näringsliv om detta ineffektiva utnyttjande av läkarna!

    http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00029/Mot_en_patientstyrd__29651a.pdf

    Här kan man läsa sida upp och ner om läkare hit och läkare dit. Läkare på höjden och läkare på tvären. Men inte ett ord om vilka som mer behövs när dessa läkare ska arbeta från kl 06.00 och 21.00. Och inte ett ord om vilken som ska göra jobbet som den kvällsjobbande läkaren inte gör på dagen? Eller jobbar inte läkare på dagarna?

    Men synd att låta som en gnällig stofil.

    Kvalitet:
    Här skulle det komma med en länk med det fungerar inte att få med den i detta inlägg....


    Ha det bra

    Calle Forsberg
    Orsa Sverige och Norge

    SvaraRadera