måndag 7 maj 2012

Inkomstklyftor och Jämlikhetsanden

Intressant, och kanske oroväckande, statistik kunde ses i Svenska Dagbladet idag:
Inkomstklyftorna för stora tycker de flesta

Man har tittat på utvecklingen från år 1991 till 2010 och funnit att under dessa 20 år så har den tiondel av Sveriges befolkning som tjänar allra mest fått 76% mer att röra sig med. Under samma period har den tiondel som tjänar allra minst ökat sin disponibla inkomst med endast 7%...

En sådan utveckling sticker i ögonen på många, med rätta kan jag tycka. 73% av svenskarna anser att inkomstskillnaderna är för stora enligt ISSP (International Social Survey Programme)

I detta sammanhang nämner jag gärna, precis som SvD-artikeln gör, boken Jämlikhetsanden (The Spirit Level) av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Dessa brittiska forskare visade, ganska väl tycker jag, med statistiska jämförelser att länder med större ojämlikhet (räknat i disponibel inkomst) hade större problem med fysisk och psykisk ohälsa, kriminalitet mm.

I internationell jämförelse har Sverige fortfarande en hyfsat liten lönespridning. Samtidigt är Sverige ett land där skillnaderna ökar mycket snabbt.

2 kommentarer:

  1. Förutom den boken du nämnder har WHO antagit en resolution som bygger på Marmotkommissionens arbete " Closing the gap in a generation". http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Utjamna-halsoskillnaderna-inom-en-generation1/
    Läs tips är också Statussyndromet en populärvetenskaplig bok av Michael Marmot som kom långt innan Jämlikhetsanden men som tyvärr inte är lika känd i Sverige.

    http://gge-gunvor.blogspot.se/2009/03/battre-halsa-genom-minskade-klyftor.html

    SvaraRadera
  2. Gunvor, tack för intressanta lästips!
    Jag ska definitivt titta närmare på båda.
    Vet inte om det är en alltför förenklad jämförelse, men Michael Marmot tycks visa på den sociala gradientens korrelation till hälsotillståndet (rikare=friskare, fattigare=sjukare), medan Pickett och Wilkinson visar att ju större social gradient i ett samhälle (en stat eller ett land) desto större negativ påverkan på bl a hälsan för SAMTLIGA invånare oavsett samhällsklass?
    Det senare tycker jag själv är kanske mest intressant.
    Men som sagt, jag kanske förenklar lite väl mycket här...
    Hälsningar,
    Michel

    SvaraRadera