söndag 20 maj 2012

Det fria skolvalet utnyttjas inte av de som bäst behöver det?

På DN Debatt idag skriver forskare från Stockholms universitet om det fria skolvalet och vilka effekter det fått. De hänvisar till Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola? men redogör också för egen forskning i projektet Den svenska skolans nya geografi.
Forskningsresultaten visar att det inte stämmer, så som många hävdat, att boendesegregationen är orsak till den ökande segregationen och ojämlikheten i skolan:

"I denna studie, som nyligen publicerats i tidskriften ”Journal of Transport Geography”, analyserar vi hur långt högstadieelever i Sverige pendlar för att komma till skolan. När vi jämför elever som bor på samma ställe visar det sig att elever med högutbildade, svenskfödda, icke ensamstående, och icke socialbidragsberoende föräldrar är de som åker längst när de ska till skolan.
Elever som tillhör synliga minoriteter, som har ensamstående föräldrar, föräldrar utan högre utbildning eller föräldrar med socialbidrag, är i större utsträckning hänvisade till den skola som ligger närmast hemmet. Skolvalet kan alltså framför allt utnyttjas av de mer privilegierade.
Samtidigt visar vår studie att privilegierade grupper framför allt utnyttjar skolvalet när det finns ökad risk för närvaro av underprivilegierade grupper i den närmaste skolan. Skolpendlingsavstånden ökar nämligen när andelen elever från synliga minoriteter och andelen elever från familjer med socialbidrag ökar i närområdet.
Däremot minskar skolpendlingsavstånden när andelen barn med högutbildade familjer ökar i närområdet.

Skolverkets rapport har visat att de löften om förbättrade resultat som utlovades av bland annat Svenskt Näringsliv och Timbro när skolvalet infördes inte infriats. I stället har klyftorna mellan skolor ökat och resultaten har försämrats. Det vår studie visar är att i stället för att stimulera ökad kvalitet används skolpengssystemet i dag för att subventionera ökad skolsegregation. Är detta verkligen ett effektivt sätt att använda skattepengar?
"


En berättigad fråga tycker jag. Eftersom jag förespråkar mer av evidensbaserat politiskt beslutsfattande än renodlat ideologiskt (framförallt fanatiskt!) beslutsfattande så ser jag det som positivt att vi får mer forskningsdata som uppföljning och utvärdering av det fria valet, i detta fallet i skolan. Tyvärr tycks det alltmer peka mot en försämring på flera sätt. En viktig och intressant fråga är vilka konsekvenser det fria valet ger inom olika välfärdssektorer; Vård, Skola, Omsorg?

I grund och botten vill även jag ha ett fritt val, men jag är beredd att ompröva det utifrån de konsekvenser som det fria valet medför. Jag tror att det fria valet kan fungera bra i vissa fall, och mindre bra i andra. När det gäller den svenska grundskolan så tycker jag mig se en allt klarare bild av att det fria skolvalet - åtminstone av dagens modell - gagnar varken de svagare i samhället, eller ens den svenska skolan i sin helhet. Därför måste vi diskutera åtgärder.

För att ändå tydliggöra en bejakande grundinställning så vill jag formulera en oerhört viktig fråga för oss politiker och beslutsfattare: Hur kan vi kombinera det fria valet i välfärden (t ex i skolan) med en högkvalitativ och likvärdig verksamhet?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar