måndag 12 september 2011

Vårdens utmaning - Att bemöta ökande krav och misstro från patienter

I SvD (Fler patienter kollar upp sin läkare) läser jag idag om att det tycks bli allt vanligare att patienter eller anhöriga filmar vårdsituationer. Likaså att man kollar upp om läkare fått någon anmärkning i HSAN-registret eller finns med på någon "betygs-sajt". Många läkare upplever också att dagens patienter är mer pålästa; De har ofta sökt information på internet om sjukdom eller symtom. Detta, menar man, är en i grunden bra utveckling, men samtidigt så kan det ta mycket tid att förklara och reda ut ev missförstånd från patientens sida.

Tidigare här på bloggen har jag ju tagit upp att det är viktigt att vården tar till sig ny kunskap och inte behandlar alla utifrån gyllene regeln, dvs som man själv vill bli behandlad. Istället måste vården bli bätter på att behandla patienter utifrån den s.k. platina- (eller silver-)regeln, dvs så som den enskilda patienten vill bli behandlad. Med det menar jag t ex att en ME/CFS-patient kanske inte ska få utskrivet "motion på recept" eftersom det kan förvärra tillståndet, eller att en EDS-patient inte kan sys på vanligt sätt eftersom det kan innebära stora risker för bristningar och blödning.

I en kommentar till SvD-artikeln så menar Mats Wahlqvist, forskare på Sahlgrenska Akademin, att
- Ser man det från ett kritiskt håll kan siffrorna hänga samman med att vården blivit mer kommersialiserad. När den kollektiva tilliten minskar kan medborgaren bli mer av en kund. Litar man mindre på att samhället tillhandahåller bra vård? Vill man ”köpa sig” en anmälningsfri läkare, vill man försäkra sig om att man skaffar sig rätt tjänst?

Eftersom jag själv är skeptisk till kommersialiserad vård så är det en intressant reflektion från Wahlqvists sida. Samtidigt så håller jag med om att den nya patientmedvetenheten är en positiv utveckling som vården måste anpassas till.

Men när det gäller just filmande på sjukhus så har jag svårt att acceptera det. Rent allmänt så är det inte tillåtet att filma på sjukhus eller i annan allmän vårdmiljö eftersom det kan vara integritetskränkande mot andra patienter. Därför bör all filmning i sjukvårdsmiljö kräva särskilt tillstånd. Om det råder juridisk oklarhet kring detta så behöver kanske lagen förtydligas.

Den riktigt trista aspekten av ovanstående är om förtroendet mellan patient/anhöriga och vården är på väg att successivt sjunka. Det är ingen bra utveckling för någon. Vi har i dagens Sverige en förhållandevis bra hälso- och sjukvård med - oftast - mycket kompetent personal. Det är vårt utgångsläge för att ytterligare utveckla och stärka vården, och det ömsesidiga förtroendet.

Och - det bästa sättet för sjukvården att hänga med i kunskapsutvecklingen och senaste rönen är att ha en aktiv FoUU-verksamhet, dvs att vårdpersonalen, parallellt med vårduppdraget, kan ägna sig åt kompetensutvecklande forskning, utveckling och utbildning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar