söndag 17 juli 2011

Dansk gränskontroll i livmodern?

Danmark införde nyligen skärpt gränskontroll vilket kritiserats hårt från övriga EU eftersom det hindrar den fria rörligheten. Danmark försvarar beslutet med en oro över ökande kriminalitet.

Man ska akta sig för att dra alla danskar över en kam, men till saken hör naturligtvis att Danmark sedan många år gjort sig känt för en ökande främlingsfientlighet.

I cynisk tolkning kan man se ett samband med nyheten att Danmark håller på att ”utrota” Downs syndrom (mitt citat-tecken) efter den screening som infördes för några år sedan. Redan första året så halverades antalet nyfödda med Downs syndrom och i snitt så sker en minskning med 13% per år. Med den takten så kan det sista barnet som föds med Downs syndrom i Danmark ta sitt första andetag någon gång under år 2030.

Det är en utveckling som kan te sig skrämmande för många, inklusive mig själv. En kvinna ska definitivt ha rätt till abort men är det rätt med en systematisk utsortering av en viss sorts människor på detta sätt? För en person med Downs syndrom är ju en fullvärd människa, eller hur?

När jag läser ursprungsartikeln i Berlingske Tidende så reagerar jag med förvåning på ett uttalande från Niels Uldbjerg, professor vid Gynekologisk Obstetrisk Avdelning på Aarhus Universitetshospital – tillika forskare i medicinsk etik! – där han beskriver det som en rasande fin prestation ("forrygende flot præstation”) att antalet nyfödda barn med Downs syndrom närmar sig nollpunkten.

Inte nog med detta, han tillägger att som människa så kan han ju uppskatta att det finns några annorlunda människor bland oss, några ”skæve eksistenser” som man kan spegla sig i och som sätter igång tankar om livet.

Jag ska inte ta till överord, men med tanke på att gravida kvinnor, även i Danmark, ska kunna göra det svåra valet om ev abort eller ej utifrån egna värderingar utan påtryckningar från samhället och sjukvården så snuddar tanken vid ordet tjänstefel när det gäller professor Uldbjergs uttalande. Förhoppningsvis är han felciterad, men förmodligen inte. Danska kollegor till Uldbjerg har också i media beskrivit minskningen som ”en succé”.

Vice ordföranden i danska Landsforeningen Downs Syndrom, Grete Fält Hansen, sammanfattar problematiken på ett högaktuellt och klockrent sätt:
”Hvis man skal igennem en cost-benefit-analyse for at blive født, så har vi indført grænsekontrol ved livmoderhalsen”.

_______________________________________________________

Här följer mitt svar på kommentar nedan från Jeppen.

Tack för din kommentar. Jag anar av din inledande, retoriska fråga vad du själv ser som det självklara valet och det respekterar jag.

Men min poäng är att det måste vara kvinnan själv, naturligtvis helst i samråd med mannen, som gör valet utifrån saklig information och sina egna värderingar.
Av de danska citaten så ges en tydlig bild av att företrädare för den danska sjukvården klart förespråkar abort vid misstänkt Downs. Det menar jag är att på ett subjektivt och felaktigt sätt påverka kvinnans val. Dessutom uttalar sig sjukvårdens representanter med ett språkbruk som är opassande eller rent av stötande ("succé, rasande flott prestation").

Det etiska dilemma du beskriver - valet mellan att rädda en downs-klass och en klass med högskolestuderande - är ju på sätt och vis klassiskt. Däremot, i ditt exempel, så formulerar du den lite slarvigt eftersom de högskolestuderande ju faktiskt också skulle kunna vara personer med Downs syndrom.

Som du mycket riktigt beskriver så anser jag att dagens välfärdssamhälle måste ha råd med den etiska hållningen att en person med Downs syndrom har samma människovärde som du och jag. Att människan, homo sapiens, utvecklar sin förmåga att ta hand om "de svagare" i samhället ser jag som en del av evolutionen. Det är det som, i positiv mening, gör oss till högre stående varelser här på jorden. Förhoppningsvis förvaltar vi den ställningen på bästa sätt, för våra medmänniskor, för framtida generationer samt för djur och natur.

2 kommentarer:

  1. Är "utsorteringen" systematisk, eller bara ett aggregerat resultat av många människors självklara val?

    Och vad betyder egentligen en "fullvärd människa"? Betyder det exempelvis att du inte skulle kunna välja mellan att rädda en downs-klass och en lika stor klass med högskolestuderande? Det skulle jag. Som tur är utsätts vi sällan för den typen av val, bara, så därför har vi råd att prenumerera på en etisk hållning som vi egentligen inte skulle hålla oss till i skarpt läge.

    SvaraRadera
  2. Tack Jeppen för din kommentar som jag besvarat i blogginlägget, direkt efter den ursprungliga texten.

    SvaraRadera