torsdag 13 maj 2010

Nya Karolinska Solna - Avslag för hävd sekretess


Landstingsfullmäktige beslutade nyligen att ett konsortium bestående av Skanska och brittiska Innisfree får uppdraget att bygga det nya storsjukhuset i Stockholm, Nya Karolinska Solna (NKS). Inget fel i det - möjligen förutom att det bara hade inkommit ett (1) anbud...

Enligt Skanska så blir detta:
- Företagets största projekt hittills
- Världens största OPS-sjukhus
- Sveriges första OPS-byggnad

Kostnaden för hela bygget anges i olika sammanhang till mellan 14,5 och 69 miljarder kronor. Något förvirrande!
Försök till klargörande finns bl a på Dagens Medicin.

Något som gör mig riktigt upprörd som skattebetalare och samhällsmedborgare i en demokrati är att delar av beslutsunderlaget fortfarande är belagt med sekretess. Stora delar viktig text är helt enkelt maskerade, överstrukna med svart!
Detta är tvärtemot de ursprungliga löftena om att all sekretess skulle hävas så fort tilldelningen av uppdraget var klar.

Jag har nyligen begärt att få ut beslut och underlag med sekretessen hävd. Igår fick jag avslag på detta. I ett brev från landstingets chefsjurist står bl a följande:

De maskerade uppgifterna i utlämnade handlingar gäller till stor del villkoren för finansieringen av projektet, villkor som ännu inte är slutligt fastställda.
...
Om utlämnande skulle ske av föreliggande finansieringsvillkor, såsom t.ex. räntemarginalen, finns en överhängande risk att det skulle skada kreditprocessen och därmed påverka "financial close". Konsekvenserna av att dessa uppgifter lämnas ut till obehöriga kan bli mycket stora och leda till att hela upphandlingen måste göras om med stora kostnader och tidsförluster som följd för landstinget. Med hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden och förutsättningarna för finansieringen av projektet är det av avsevärd nackdel för berörda parter att i detta läge lämna ut handlingarna utan de maskeringar som gjorts. De aktuella uppgifterna är sådana som landstinget hävdar omfattas av sekretess enligt såväl 19 kap. 3§ första stycket som 31 kap. 16§ första stycket offentlighets- och sekretesslagen (OSL), eftersom ett offentliggörande av dessa uppgifter kan antas leda till skada för såväl landstinget som anbudsgivaren.
Anbudsgivaren har särskilt angett att vissa uppgifter som t.ex. avkastningskrav är en företagsintern uppgift som inte får lämnas ut. Anbudsgivaren har angett att det skulle vålla investorerna skada om uppgiften blir allmänt känd eftersom det påverkar investorernas konkurrensposition på marknaden och därmed anbudsgivaren. Normalt blir en leverantörs avkastningskrav inte känt av den upphandlande myndigheten. Om uppgifter lämnas ut kan det vara negativt för anbudsgivaren i konkurrensförhållandet mot andra anbudsgivare i framtida upphandlingar och skada anbudsgivarens affärsmässiga intressen på marknaden. Uppgiften omfattas därför av sekretess enligt 31 kap. 16§ OSL.
Med stöd av delegation från landstingsstyrelsen fattas följande
BESLUT
Din begäran avslås.
XX
Chefsjurist


Seriösa och välgrundade motiveringar? Eller snömos?
En ofrånkomlig tolkning är ändå att den svenska offentlighetsprincipen får stryka på foten för kravet från den enda anbudsgivaren att de finansiella villkoren ska vara hemliga. Därigenom har du och jag som skattebetalare ingen möjlighet att bedöma om detta är en bra affär eller om en omotiverat stor del av våra skattepengar göder storbanker och finansinstitut.

Jag kommer sannolikt överklaga sekretessbeslutet i Kammarrätten.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar